De didaktiska frågorna, vad, hur och varför utgår jag ifrån när jag planerar min undervisning. Men det är också viktigt att det finns ett elevperspektiv där man tar hänsyn till vem undervisningen är till för.
De samhällsorienterade ämnena består av religion, historia, geografi och samhällskunskap. Dessa ämnen har alla samma centrala innehåll och kunskapskraven för eleverna i slutet av årskurs 3 är detsamma.
I det centrala innehållet för de samhällsorienterade ämnena står det att undervisningen ska innehålla följande;
- Skildringar av livet förr och nu i barnlitteratur, sånger och filmer, till exempel skildringar av familjeliv och skola. Minnen berättade av människor som lever nu
- Trafikregler och hur man beter sig i trafiken på ett säkert sätt.
- Att leva i närområdet
- Förutsättningar i natur och miljö för befolkning och bebyggelse, till exempel mark, vatten och klimat.
- Hemortens historia. Vad närområdets platser, byggnader och vardagliga föremål kan berätta om barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor under olika perioder.
- Religioner och platser för religionsutövning i närområdet.
- Centrala samhällsfunktioner, till exempel sjukvård, räddningstjänst och skola.
- Yrken och verksamheter i närområdet.
- Tidsbegreppen stenålder, bronsålder och järnålder.
- Hur forntiden kan iakttas i vår tid genom spår i naturen och i språkliga uttryck.
- Metoder för att söka information från olika källor: intervjuer, observationer och mätningar. Hur man kan värdera och bearbeta källor och information.
- Rumsuppfattning med hjälp av mentala kartor och fysiska kartor över till exempel närområdet och skolvägar. Storleksrelationer och väderstreck samt rumsliga begrepp, till exempel plats, läge och gräns.
- Tidslinjer och tidsbegreppen dåtid, nutid och framtid.
För att introducera närområdet tänkte jag starta upp med att "brainstorma" tillsammans med eleverna, detta för att ta reda på elevernas förförståelse. Vad finns i Lindome? Vad vet eleverna redan? Vad vill eleverna veta mer om? Hur kan man göra det?
Efter vår "brainstorming" kan vi ge oss ut på en exkursion. En exkursion kan enligt Sanderoth, Werner & Båth (2009,2015) vara en vandring runt skolans område och det kan hålla på i flera timmar eller dagar. Då Lindome är en ganska litet samhälle går det utmärkt att ta korta promenader till olika ställen, Under promenaderna kommer vi att samtala om det vi ser samtidigt som vi kommer att stanna till vid olika platser.
Vi kommer att besöka kyrkan som finns i Lindome. Här öppnar vi upp för ett arbete kring världsreligionerna.Vilka andra religioner finns det? Vad finns det för andra heliga platser förutom kyrkan? Här kan man också fördjupa sig i religionernas högtider, traditioner, symboler.
Man kan även göra studiebesök i en moské eller en synagoga. Genom studiebesök får eleven konkret uppleva och erfara de olika platserna och det kan öppna upp för eventuella frågor och funderingar kring religioner som man vidare kan forska i. Finns det elever med andra religioner och etnicitet kan man ha en mångkulturell almanacka där man uppmärksammar olika högtider från de olika religionerna som finns.
Vi kommer att ta oss ut i Lindomes natur!
Vi ska på vandringspromenad genom Hällesåker där vi ska titta på forntida åkerbruk. Vi ska titta på gravar från brons och järnåldern, vi ska också hitta grottan och Fornborget som finns kvar efter många år.
I närheten av grottan finns ett berg som kallas Börsåsberget och där finner man en utsiktsplats och kan se över stora delar av Lindome. Enligt Sanderoth, Werner&Båth, kan en utsiktsplats i närområdet hjälpa eleven att se samband mellan olika enskilda förteelser i omgivningen (s.176).
Vi ska även på studiebesök på Lindomes hembygdsgilles gård, där eleverna får prova på hur det var att leva på en gård under början av 1900-talet. Genom detta besök kommer vi att beröra tidsbegreppen stenålder, bronsålder och järnålder. Vi kan dessutom se konkreta spår från vårt närområdes historia och få "testa" på "hur det var förr i tiden".
Jag utgår ifrån att mina elever går på Sinntorpsskolan. Här kan eleverna få ta reda på hur det var att gå i skolan förr, hur det var när deras föräldrar gick i skolan eller deras morföräldrar? Hur såg lektionerna ut förr, hur såg rasterna eller läxorna ut förr i tiden?
Det är viktigt att utgå ifrån elevernas intresse, de kan själva hitta på områden de vill forska mer i. Eleverna ska få intervjua en äldre generationer för att få svar på deras funderingar. Genom att eleverna får utföra en intervju är enligt Sanderoth, Werner&Båth (2009,2015) väldigt bra då de får lära sig att ta mer ansvar. Det är även bra att prata med eleverna vad man bör tänka på vid en intervju. Att ha fokus under samtalet och vara artig mot personen de intervjuar (s. 224-225).
En annan viktig del i närområdesstudier är elevernas skolväg. Att gå till skolan är något eleverna gör nästan varje dag, finns det något spännande på vägen? finns det något som kan vara farligt på väg till skolan? Hur ser trafiken ut? Går det bussar,tåg eller bilar i närheten av skolvägen?
Eleverna får använda deras mentala karta och sedan överföra det på papper. Sedan kan man tillsammans i klassen diskutera hur miljön kring skolan och skolvägen ser ut? Finns det något på vägen som kändes farligt och varför? Finns det något roligt och spännande som uppstår på vägen till skolan? Eleverna får delge varandra, här får eleven både reflektera över sin egen skolväg och egen bild av verkligheten men också ta del av klasskompisarnas verklighet och erfarenheter.
Vi tar en promenad till Lindomes centrum. Här kan man diskutera om vad ett centrum är? vad finns det i ett centrum? vad gör det till ett centrum? Vad tror ni att det fanns här innan? Vad finns det här idag? Hur tror ni att det kommer se ut i framtiden?
"
Att reflektera över hur en plats ser ut nu, hur den såg ut förr och hur den kan se ut i framöver kan vara en spännande uppgift för elever. Utgångsmaterial kan vara gamla kartor som jämförs med nyare och med kommunens planeringskartor inför de närmaste åren" Sanderoth;Werner&Båth (2009,2015) s.157.
Eleverna får i grupp använda sig av egna fantasier och skissa upp en ritning på hur de tror att Lindome centrum kommer se ut/vill att det ska se ut om 50 år framåt och sedan redovisa och berätta för klassen hur de tänker.
Då vi har pratat en del om forntiden ska eleverna som ett avslut på närområdesstudierna få göra egna hällristningar. Med papper, röd kladdkrita och svart vattenfärg kan eleverna tillverka egna "stenar". När eleverna har målat färdigt skrynklas pappret ihop till en boll och rätas sedan ut igen. Detta gör att pappret får en ojämn yta, precis som en sten. När eleverna är färdiga kan man om man vill hänga upp bilderna intill varandra på väggen, och tillsammans ser det ut som en stor sten med hällristningar på.
Bilderna är tagna från: http://ingelabrunnsskolan.se/2015/03/
